VFU- Didatiskt material

Didaktiskt Material I detta inlägg berörs följande kursmål: "Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.""Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.""Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma." Planering:Min planering inför mitt didaktiska material var att jag ville skapa något som kunde ge barnen ett lärorikt material att det ska kännas lärorikt men samtidigt ska det vara roligt och inbjudande. Därför valde jag att skapa en matematik och språk låda där det fanns olika spel och uppdrag. Vid mina besök i förskoleklassen innan vi gav oss ut på VFU gav mig idéer om att skapa uppdrag och spel utifrån matematik och språk, de arbetade mycket med språk vid dessa tillfällen.Det som jag skapade var rim ramsor, matematisk loppa med olika matematik uppdrag, ABC bokstäver där barnen skulle använda för att bestämma dagens bokstav de skulle arbeta med. Sista saken i lådan var flera olika mönster vilket användes till att skapa armband/halsband med mönster.
 GenomförandeLådan introducerades på så sätt att jag att jag använde den på en samling med barngruppen. Där jag berättade vad som fanns i lådan och vad vi skulle göra med lådan.Under första veckan introducerade jag rim-memory där vi spelade det i olika grupper. Fler gånger vi gjorde spelet pratade vi igenom vilka fler ord det fanns som rimmade med varandra, barnen skapade även egna rim kort själva.
 

Andra momentet använde vi oss utav ABC bokstäverna där barnen varje dag under en vecka valde ut en varsin bokstav till hela gruppen. Detta skedde i början av samlingen och det följdes i tur och ordning av hur de satt i ringen. Vi tog bokstaven och pratade om hur den såg ut, hur de uttalas i ljud, skillnad på den stora och den lilla varianten utav bokstaven. Sedan när vi hade pratat om bokstaven tog vi fram material som piprensare, gips och lera, detta för att barnen skulle arbeta utifrån annat material än att skriva med papper och penna. Vi tillsammans skapade bokstäver ifrån två olika material gips och lera, de var uppdelade i två olika grupper medan en grupp gjorde gips gjorde den andra med lera och efter halva tiden bytte vi sida av grupperna.

 UtvärderingBarnen fastnade och visade stort intresse i både rim och abc aktiviteten med skapandet med gips och lera. När jag diskuterade med min handledare om hur aktivteterna hade skött sig tyckte hon det var bra aktivitet och att jag höll en bra dialog med barnen och att jag fick alla att vara delaktiga och känna de fick sin rösthörd. Det som blev lite fel enligt henne var att vi inte delade upp oss i två olika rum för det blev lite stressigt ett tag. Jag kan hålla med henne om detta då jag upplevde situationen lite som jag skulle vara överallt och att det blev lite mycket för mig, men det var en väldigt bra erfarenhet som jag kommer ta med mig och utveckla hos mig själv. ÄmnenDe ämnen som barnen möter i uppgiften är matematik, där de får möta mönster och form. Barnen får möta olika moment som är språkutvecklande för deras utveckling. Egna tankar Mina egna tankar efter jobbet med aktiviteterna och det didaktiska materialet är att jag utvecklade min roll som lärare stor del, från att leda mindre grupper till att leda stora grupper. Det som var det svåra med hela momentet var att förmedla det till alla barn, vissa av barnen kunde inte svenska och hade precis kommit till Sverige.

Flerspråkiga barn i förskolan

Följande kursmål berörs: 

"Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål." 

Föreläsning med Emma Almingefeldt (2015) tar hon upp vikten av att arbeta med flerspråkighet i förskolan för att vi som pedagoger ska möta alla barns behov. Almingefeldt (2015) tar upp underföreläsningen upp några olika situationer som påverkar språkets utveckling för barnen som kommer utifrån och har svenska som andra språk.

Nedan till kommer olika faktorer som påverkar barnens språkutveckling:

Åldern – Åldern spelar stor roll för barnens utveckling av språket, kommer ett barn till landet vid en viss ålder kan barnen nå samma nivå på språket som de som är infödda. För att kartlägga kan man som pedagog använda sig utav TRAS som är ett språkkartläggningsinstrument och observera barnet för att se vilken språklig nivå barnet ligger på och sedan anpassa undervisningen till barnets nivå.

Attityd och motivation

Det handlar även om vilken attityd och motivation i förädlarnas åsyn. Det påverkar även barnen vilken attityd föräldrar har för deras språkutveckling, till exempel så kan föräldrar påpeka att vi kommer inte vara kvar här så pass länge att det spelar någon roll om vi lär oss det nya språket. Det är därför vi som pedagoger bör ta detta på allvar och påpeka för föräldrarna att det är viktigt att lära sig språket för att den sociala tillvaron ska bli bra.

Kropp och själ – 

Språkutvecklingen påverkas också utav vad barnen kommer ifrån, vilka upplevelser som kan ha påverkat deras språkutveckling. Detta kan till exempel vara plågsamma minnen och familjesplittringar. Därför är det viktigt som pedagog att ge barnen en trygghet med tydliga rutiner som följer deras vardag, även bra att ha en god kontakt med föräldrarna och förstå sig på deras kultur för att på så sätt undvika att det ska ske några konflikter mellan partnerna.

Det står i läroplanen att varje förskola att pedagogerna har uppdrag att man ska bidra till att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att både utveckla sitt första språk samt det nya språket
(Lpfö 98 rev 2010, s.7).

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: 

Alminefeldt, Emma, föreläsning. Flerspråkighet i förskolan. Campus Varberg, [2015-02-19]

Ny ler Vygotskilj

Vid detta seminariet med mats skulle vi skriva ett paper där det skulle svaras på sju olika frågor med kopplingar till boken. Innehållet i boken handlar om lärandet och vad som äger rum mellan lärare och elever. Det är även en bok där vi som lärare lär oss hur vi ska lära ut till eleverna och vilka olika sätt som fungerar bäst. Paper som vi skrev använde vi sedan indelade i mindre grupper där vi diskuterade inom gruppen om vad vi hade tagit med oss. Frågorna som fanns som underlag när man läste boken var :

·      Vad tar du med dig som är viktigaste för just dig från den här boken?

·      Vad blir bokens viktigaste kapitel för ditt eget sätt att tänka som pedagog?

·      Vad i den här boken bekräftar ditt eget tänkande när vi specifikt pratar om barns lärprocesser?

·      Vad i boken vill du bemöta och argumentera emot?

·      Ge exempel på vad från boken du direkt skulle kunna använda och vill prova på dina VFU-dagar?

·      Gör en kort reflektion mellan bokens innehåll och förhållningsätt och den TED-speach som jag tidigare lagt ut på anslagstavlan.

·      Gör en kritisk analys över hur boken skulle kunna kopplas till något kursmål.

Vid första frågan på vad som jag tar med mig som viktigast från boken är att läsa om lärare, om hur man har utvecklas genom åren som lärare. Att man ska lära sig att samspelet mellan både föräldrar och man ska samspela med barnen. Att man som pedagog är öppen för förändringar, och att själv vara lärande i sin yrkesroll. Även att man ska koppla ihop de olika teorier med varandra, att man ska använda sig utav praktiken utan också koppla in teorier i mitt lärande och tänkande (Körling 2012, ss.33-35) Viktig del som jag tycker att en pedagog ska lära sig är att man visar en nyfikenhet på barnens intentioner, att man låter barnen prova sig fram och inte rätta fel hela tiden, barn lär sig ifrån sina misstag.

Fråga två på vilket kapitel jag tyckte var viktigast för mitt eget sätt att tänka som pedagog valde jag kapitlet ”ansvar och hållande” där hon beskriv vikten att hålla fokus. För när man lämnar sitt fokus så lämna man även barnen att tappa fokus. Därför är det viktigt att man som pedagog alltid har ett fokus och att innehållet är bra så att inte gruppen tappar nyfikenheten och fokus för att då upplevs gruppen som stökig och oordningsam (Körling 2012, s69).

Fråga tre vad som bekräftade mitt eget tänkande när man pratar om barns lärprocesser.  Tar jag mycket vikt i det som handlar om ordning och att pedagogen ska ha fokus på sitt arbete när man gör aktiviteter. För är inte pedagogen tillräckligt fokuserad och planerad i aktiviteterna kan det påverka barnens lärprocesster (Körling 2012 s.69).

Fråga fyra vad som i boken jag vill bemöta och argumentera emot, tycker jag boken är väldigt bra skriven och att det är en viktig del i min roll som pedagog det hon har skrivit och pratar om. Om jag ska hitta en liten del att hon tycker vikten av högläsning i klass är viktigt för henne. Jag tycker själv det var svårt att läsa inför en hel klass, jag tycker fortfarande det är jobbigt och det kanske inte passar alla att läsa inför en stor grupp människor. Det kan leda till att någon blir utanför på grund av att hen inte kan läsa och få höra det senare.

Fråga fem skulle vi koppla boken till vår VFU dagar vi skulle kunna använda oss utav det vi läst. Det jag direkt funderar över är hur undervisningen fungerar, att man låter barnen prova på och tillåtals att misslyckas för att sedan lyckas. Att vid samlingar sitta i cirkel för att få alla känna sig delaktiga. Att försöka behålla ett fokus i vad jag gör för att inte tappa det, varje gång jag tappar fokus tappar jag även barnens möjligheter till lära (Körling 2012, S.63).

Till fråga sex var det att vi skulle kolla på ett youtube klipp om en kille som heter Ric Elias som talade om den gången han var med i en flygplanskrasch. I TED-speach berättade han om tre saker som han tänkte under tiden som planet kraschade och vad han tar med sig ifrån upplevelsen. Ric berättade i videon att man ska ta tillvara på det som är positivt i livet och att man ska fokusera på det och leva i nuet. Körling (2012) tar upp i sin bok att på ett liknande sätt försöker hon leva i sin yrkesroll där hon ta vara på de stunderna och lär sig utav dem. Körling beskriver även hur en vanlig fråga bland lärarna om hur de ska arbeta för att få tyst på eleverna (s.23) Hon tycker istället att man ska sätta sig emot denna fråga med att fråga sig själv varför måste det vara tyst? Personligen tycker jag inte man ska lägga sin energi på att försöka få klassen tyst eller lägga ner speciellt mycket tid på onödiga saker. Det viktigaste är att fokusera på barnens lärprocess och att barnen mår bra.

Sista frågan skulle man göra en kritisk analys på bokens innehåll som kopplas till kursens mål. I våra kursmål finns ett mål där det handlar om att förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språklig och matematiska lärprocesser. Detta tycker jag verkligen att körling gör i och med sin yrkesroll. Hon följer vygotskys teori men hon blandar faktiskt in andra olika metoder när hon lär ut barn saker.

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1, uppl. Stockholm: Liber

Halmstad Museum

Jag och två kurskamrater besökte ett museum i Halmstad. Då vi skulle besöka olika museum i olika städer. Två stycken i Varberg och tre stycken i Göteborg, Vi skulle även besöka ett valfritt. Vi besökte Halmstads museum för att vi bor i Halmstad. När vi skulle besöka hade vi inte tidigare kollat upp vad det fanns för utställningar som visades på Halmstads museum, vi frågade personalen som var på plats om vad det var för utställningar. Det som var tråkigt var att ingen utställning som fanns där just då inte var anpassat för barn i förskolan, men vi valde att kolla ändå för det kanske fanns nått som vi tyckte kunde anpassas till barn. Det var förbjudet att fotografera därför blev det inga bilder tagna. Jag personligen reflekterade mycket över att det visst fanns nått för barnen här, även om man inte fick röra fanns det mycket olika material  bland annat glas, keramik, tyg, vanliga målade tavlor och fotografier. Som förskolelärare hade det gått att arbeta runt dessa material med barnen. Prata och inspirera dem att arbeta med dessa olika material och skapa egna små konstverk.

(Bilden tagen ifrån halmstad.se)